Kolacupcakes

  

16 stycken.

Muffins

• 3,5 dl vetemjöl 
• 3,5 dl strösocker
• 1,5 dl kakao 
• 3 tsk bakpulver 
• 2 tsk maizena majsstärkelse
• 1 tsk salt 
• 1 tsk vaniljpulver
• 2 ägg 
• 1,5 dl mjölk
• 1 dl vegetabilisk olja
• 1 dl varmt kaffe

Sätt ugnen på 170 grader. 

Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Vispa samman ägg, mjölk och olja lite lätt i en annan bunke. Vänd ner de torra ingredienserna med en slickepott. Tillsätt lite i taget av kaffet och blanda tills det blir en tunn och slät smet. 

Lägg cupcakeformar i en cupcakeplåt eller använd dubbla formar på en vanlig plåt. Fyll formarna till knappt 3⁄4 med smet och grädda mitt i ugnen i 20 minuter. Känn efter med sticka att muffinsen är genomgräddade. 

Låt svalna helt.

Frosting

• Drygt 4 dl florsocker
• 75 gram smör, rumsvarmt 
• 1/4 dl standardmjölk
• 50 gram dulce de leche
• plus dulce de leche till fyllning och garnering
• strössel till dekoration

Vispa ihop florsocker och smör på låg hastighet tills smörklumparna är utrörda och blandningen är smulig/pudrig.

Vispa ner mjölken lite i taget och öka sedan till högsta hastigheten tills frostingen är lätt och luftig.

Ha i dulce de lechen och vispa tills det är väl blandat.

Gröp ur ett litet hål i varje muffins och fyll med dulce de leche.

  

Bred glasyren på muffinsen (som måste vara helt svala annars rinner frostingen av). Lägg en klick dulce de leche på toppen och dra runt med en palettkniv (eller annan lämplig spatel) för att göra lite mönster på toppen. Dekorera med strössel.

  

Stenkyrke-limpa med oliver

  
Ett lättbakat matbröd som passar finfint till pulled pork, chili con carne eller på en buffé.

 

• 1 l vatten, 50 grader
• 1,7 kg vetemjöl special
• 2 dl olivolja
• 3 msk flingsalt
• 2 msk socker
• 2 påsar torrjäst
• 1-2 dl urkärnade oliver
• olja till pensling
• flingsalt

 

1. Blanda alla ingredienserna utom oliverna och kör i degblandare i 5 minuter.
2. Blande ner oliverna och kör degblandaren en minut till.
3. Tryck ut degen på 1 plåt penslad med olja och låt jäsa i 1 timme.   
4. Pensla ovansidan på brödet och strö över flingsalt.   
5. Baka 40 minuter i 170 graders ugn.

  

Kardemumma- och rabarbercupcakes

Botten:
3 dl socker
3,5 dl mjöl
2 tsk bakpulver
2 krm vaniljpulver
2 tsk kardemumma
2 ägg
1,5 dl mjölk
150 g smält smör
150 g rabarber

Tärna rabarbern och vänd i lite socker.

Blanda alla torra ingredienser och vispa ner smör, mjölk och ägg. Rör ner rabarbern.

Fyll 12 muffinsformar. Använd en muffinsplåt eller dubbla formar.

Grädda kakorna i ugn på 175° i ca 20 minuter. Låt svalna på galler.

Frosting:
300 g vit choklad
300 g färskost

Hacka chokladen. Smält den försiktigt i micron. Rör ner lite av färskosten i den smälta chokladen. Blanda sedan i allt och rör till en slät smet.

Montera ihop spritspåse med en tyll. Fyll spritspåsen med frostingen. Spritsa frostingen på de svala bottnarna.

Kesobullar med solrosfrön

32 bullar

50 g färsk jäst
4 dl fingervarmt vatten
50 g smör
2 ägg
1 tsk salt
2 tsk honung
250 g keso
1 dl solroskärnor
13-14 dl vetemjöl
Solroskärnor till garnering

Smula ner jästen i en bunke och lös upp den i fingervarmt vatten.

Tillsätt honung, keso, solroskärnor, rumsvarmt smör klickvis och det mesta av mjölet under bearbetning.
Spara lite vetemjöl till utbakningen.

När du bearbetat degen en liten stund tillsätter du salt och arbetar sedan degen smidig, gärna i minst tio minuter.

Låt degen jäsa i 40-50 minuter eller tills degen ökat till dubbel storlek.

Knåda degen lätt på bakbord, tillsätt mer mjöl om det behövs. Rundriv degen och dela i två lika delar, rundriv dessa och dela i fyra delar. Rundriv även dessa och dela i fyra lika delar.

Forma till fina bullar och låt jäsa på smord bakplåt i ca 15 minuter.

Pensla med vatten och dekorera med pumpakärnor. Grädda i 225 grader i nedre delen av ugnen i ca 10-15 minuter.

Pepparkakshus

Kollegan och jag la tillsammans 40 timmar på att baka och bygga Länsstyrelsens byggnader i Jönköping: landstatshuset och tillbyggnaden.

Huset/husen är en av finalisterna i Konditori Napoleons pepparkakstävling och tycker du att det är fint måste du rösta på det senast på fredag (Facebook).

Huset/husen är byggda i storlek 1:100 och är ett bidrag till Spiras utmaning #pepparkaksstaden Jönköping.

Kakelkompromiss

Badrummet hemma ska renoveras och mitt första förslag var att det ska bli färgglatt marockanskt klinker på golvet:

Motförslaget var mer i stil med:

Då kompromissade jag bort färgen och föreslog:

Tillbaka fick jag ett förslag med mer mönster:

Nya bud då kaklet tydligen utgått:
En fondvägg med detta kakel, fast i grått:

Cox orange

Richard Cox var en välbeställd engelsk bryggare, född 1776 eller 1777, död 1845, som omkring 1820 tillsammans med sin fru Ann och tjänstefolk om sex personer bosatte sig i Colnbrook nära Slough i Buckinghamshire. År 1825 eller däromkring satte Cox ett antal äppelkärnor. Ett av träden som kom upp gav extraordinärt läckra frukter som kom att få namnet Cox’s orange. År 1850 förde en plantskoleägare i Slough ut sorten på marknaden. Olof Eneroth skaffade 1865 ympar från London och provade sorten med gott resultat. ”Förenar yttre skönhet och inre ädelhet. Jemte Gravensteiner och Ribston den ädlaste av alla äplefrukter jag lärt känna”, skriver den förtjuste pomologen 1880. Cox orange blev snart en allmänt odlad sort i vårt land, framförallt i Skåne. Vissa mutanter av Cox kan vara nästan helröda. Moderträdet i Colnbrook blåste omkull 1911.

Trädet växer medelstarkt och bär tidigt, men det är ett kinkigt träd. Det vill ha en varm växtplats, tidiga vårar, soliga, varma somrar och långa, milda, vackra höstar för att ge äpplen av hög kvalitet. Det vill ha noggrann vård och omsorg. Sorten kan angripas av en rad sjukdomar som kräfta, skorv och mjöldagg.

Men Cox orange är finsmakarnas äpple. Det gula köttet har fin doft, härlig konsistens, motstånd och mörhet på samma gång, och rymmer en orkester av aromer som för tanken till honung, nötter, päron och banan. Plockas i mitten av oktober, får eftermogna till november. Kan sparad till åtminstone januari med bibehållen arom. Därefter avtar smaken samtidigt som konsistensen blir lösare. Cox orange är ett ätäpple att klyfta och sakta njuta av, kan även användas i köket och till must.

Blomningen är sen och varar länge; rosa, på gränsen till mörkt chockrosa, knoppar följs av blommor som har medelstora, något kupiga, vita kronblad med rosaådrig utsida.

Pollineras av bland annat Aroma, Arreskov, Cox pomona, Discovery, Filippa, Golden noble, Gul Richard, Ingrid Marie, James grieve, Melba, Melon, Obenländer, Ringstad, Signe tillisch och Stenkyrke.

Zon I, gynnsamma lägen i zon II.

Källa: 100 älskade äpplen, Görel Kristina Näslund, Kärnhuset, 2002

Vit kaffe- och blåbärscupcake

12 vanliga/30 små

Kaffebotten

100 g smör
2 st ekologiska ägg
1.5 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
2 dl ekologisk mjölk 3%
2 msk kaffebönor
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt

Låt kaffebönorna dra 12-24 timmar i mjölken (i kylskåp). Sila av bönorna från mjölken.

Sätt ugnen på 175 grader. 

Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker poröst.

Rör ner smält smör och mjölken som tagit smak av kaffebönorna.

Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och rör ner i muffinssmeten.

Placera ut pappersformar i en muffinsplåt.

Grädda i mitten av ugnen cirka 10 minuter eller tills dina muffins är är gyllenbruna och ”torra” inuti. (Provstick med en potatissticka, den ska vara helt torr när när du dragit ut den).

Blåbärsfrosting

Blåbärspuré: hetta upp 2 dl blåbär med 2 dl socker och saften av 1/2 citron. Rör om ordentligt och sila/mosa puréen genom en sil. Låt svalna ordentligt!

5 dl florsocker, siktat
250 g smör, rumstempererat 
1 dl blåbärspuré

Vispa florsocker, smör, färskost, vaniljextrakt och puré med elvisp på låg hastighet tills allt är ordentligt blandat. Öka hastigheten och vispa 2-3 minuter. Häll frostingen i en spritspåse och spritsa på kalla bottnar ( med valfri tyll)

Dekoration
Mortla hel kardemumma tillsammans med lite socker och strö över varje cupcake.

Cox pomona

Större tur än Richard Cox har väl knappast någon haft. Han sätter omkring 1825 ett antal kärnor (från Ribston har det påståtts men det är en osäker uppgift) och får upp två fina träd. Det ena trädet ger Cox orange, det andra bjuder undersköna frukter som hos oss heter Cox pomona. Efter 1900 blev sorten allmänt odlad i Sverige och i mellansvenska trädgårdar anlagda mellan 1930 och 1950 ser man mycket ofta Cox pomona tillsammans med Wealthy, Oranie och Transparente blanche.

Med sina sensuella, nära nog svulstiga former är detta ett av de vackraste äpplen vi har. Och det är i Norden, framförallt i Mälardalen, som äpplet blir godast och står bäst mot sjukdomar. På vissa håll kan trädet skadas av kräfta och äpplet angripas av skorv och fruktmögel. Trädet bär tidigt, ibland redan i plantskolan.

Har det bildats mycket kart måste man gallra. Regeln är att man lämnar en kart per sporre (fruktsamling) och i första hand låter mittfrukten vara kvar. Plockas i början av oktober och får eftermogna till november. Först då har äpplet fått den rätta, runda smaken och kan sedan avnjutas in i februari. Äpplet sitter fast bra på trädet och man får utöva försiktighet vid plockningen. Det är klokt att endast lägga helt felfria äpplen med skaftet kvar till eftermognad.

Köttet ät vitt, fast och saftigt. Ett välsmakande äpple. Det håller formen vid tillagning och äpplena passar synnerligen bra att ugnssteka. Äppelmos på Cox pomona blir angenämt gult och sött.

Blomningen är något sen; bleka knoppar följs av utbredda blommor som har medelstora, rundade vita kronblad med blekrosa utsida. Det är fint när blommen är fullt utslagna men för den som önskar ett träd med storslagen blomning finns bättre alternativ.

Pollineras av bland andra Cox orange, Filippa, Golden noble, Gul Rickard, Guldparmän, James grieve, Melon, Signe tillisch, Stenkyrke och Transparenthe de croncels.

Zon I-IV.

Källa: 100 älskade äpplen, Görel Kristina Näslund, Kärnhuset, 2002

Filippa

Filippa har sitt ursprung i en kärnsådd gjord av Filippa Johannsen, lärardotter i Hunstrup, Fyn, Danmark, omkring 1880. Moderträdet, fridlyst 1937, ger fortfarande frukt. Den stora vägen genom samhället heter Filippavej och vi förstår att Hunstrupbona är stolta över sitt äpple. Med all rätt, Filippa är inte någon dussinfrukt. Redan under 1890-talet lär sorten ha kommit till Sverige från danska plantskolor.

Trädet är lätt att känna igen. Det har gulaktig bark och långa, tunna, lätt nedhängande, delvis bara grenar. Frukterna kommer i huvudsaklängst ut på spetsen på grenarna och trädet måste beskäras med tanke på det. Korta grenarna något det tredje året. Låt sedan bli att beskära trädet som är mycket svagväxande. Någon gång kan man vilja ta bort en gren för att glesa ur trädet, men det är också allt.

Filippa är en frisk sort. Träd och frukt drabbas i mindre grad än andra sorter av sjukdomar. Trädet tål blåst rätt bra, de tunna grenarna böjer sig för vinden, men frukten sitter löst och vill gärna falla. Filippa bör därför planteras i lä av till exempel en häck. Trädet har små krav på jordmån, det trivs nästan överallt. På mager jord får man gödsla väl, på bördigare jord får man spara på gödsel.

Plockas i slutet av september eller när det tunna skalets färg övergått till gröngult. Plocka inte tidigare, det ger aromfattiga och ointressanta äpplen. Äpplet kan ätas i oktober och håller till februari eller längre.

Äpplet har en ovanligt stark, god doft. Köttet är vitt, fint, fast, saftigt, både sött och syrligt. Filippa är utmärkt till must och matlagning – en kompott blir mycket god – men framförallt är det ett ätäpple. Smaken är speciell, härlig tycker många av oss medan vissa ogillar den.

Blomningen ligger mitt i säsongen; mörkrosa knoppar följs av utbredda blommor med stora, huvudsakligen vita kronblad.

Pollineras av bland andra Aroma, Brunnsäpple, Cox orange, Discovery, Ingrid Marie, James grieve, Lobo, Oranie, Signe tillisch, Summerred, Transparente blanche och Åkerö.

Zon I-III.

Källa: 100 älskade äpplen, Görel Kristina Näslund, Kärnhuset, 2002